It doesn’t matter how tough we are. Trauma always leaves a scar. It follows us home, it changes our lives. Trauma messes everybody up. But maybe that’s the point. All the pain and the fear and the crap. Maybe going through all that is what keeps us moving forward. It’s what pushes us. Maybe we have to get a little bit messed up. Before we can step up.
måndag, december 10
måndag.. snälla ge mehj fredag ?!
Har helt glömt bort att skriva om min dag ;O Jag vaknade inte imorse, eftersom jag redan var vaken. Sov absolut ingenting inatt. Det var alldeles för varmt , och när jag öppnade blev det för kallt och sen stängde jag och då blev det varmt igen osv. Och sen hade jag lite att tänka på med antar jag. Sånt dära viktigt, som inte går att radera bort. Som man måste tänka klart på, innan man kan gå vidare. Det tog hela min natt, och när jag gick upp imorse var jag ännu inte klar. Igentligen är jag inte det nu heller , men ja. Iallafall så började vi klockan halv 9, med SO. Folk redovisade som vanligt, och sedan var det svenska. Vi glodde på "Forest Gump" . Sen vare mentortid , och sen bilogi. Lunch, och sen gympa. Det var palligt somfan. Efteråt var dt matte. Asbull. När vi slutade drog jag , clas och mimmi till max å chillade. Sen drog vi till min tandläkare å så väntade dom på mig i väntrummet. Eva var lika pipig som vanligt -.- haha. Aja, sen såå.. drog jag å mimmi hit. å sen drog vi ut. Hamnade på fäladen , och sen på sofia. Drog till mimmi å glodde på tv å sen drog jag hem vid 9 , för hon skulle glo på cityakuten som e sepetråkigt. När jag kom hem snackade jag massa telefon med sötnervigathea ^^ <3 gullefjun. Sen har ja bara chillat. Hoppas på lite sömn inatt.. -.- annars pallar ja inte morgondagen. men ska dra. Funderar btw på att börja med dagens här meh. får se. menmen. Puwss.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar