It doesn’t matter how tough we are. Trauma always leaves a scar.
It follows us home, it changes our lives. Trauma messes everybody up.
But maybe that’s the point. All the pain and the fear and the crap.
Maybe going through all that is what keeps us moving forward.
It’s what pushes us. Maybe we have to get a little bit messed up.
Before we can step up.
måndag, februari 23
If I only could.
Jag tror att jag ska åka till Siesta i vår. Faktiskt. Sitter här och lyssnar på Placebo och känner att det hade varit jävligt najs. Sen kommer det faktiskt en hel del annat bra, så jo. Jag tror det blir så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar