Nu sitter jag här igen. I min säng. Med Kalle. Och njuter samtidigt som jag fylls av ångest. Jag har sju dagar kvar i Sverige och jag spenderar min tid i min säng, i mitt rum, med neddragna persienner. Men det känns ändå bra. Jag orkar inte möta mänskligheten idag.
Ikväll, när det är mörkt så kanske jag tar mig ut och hem till Marre. Men vi får se.
Nu ska jag nog ta mig en bit ananaspaj och sätta på en film. Finns dock bara en jag känner för.
Ska se om jag hittar den.
tja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar