söndag, september 5

They asked me why I believe in you

Det är svårt att inte kunna vara på flera platser samtidigt.
Jag önskar verkligen att jag kunde.
Jag önskar att jag kunde knäppa med fingrarna och vara hemma, eller varsomhelst egentligen. Jag vill inte försvinna.
Jag vill inte vara den som inte hänger med, som missar allas händelser.
Vill vara delaktig.
Vill prata.
Vill skratta, gråta, skrika med er.
Det är en dålig dag idag.
Jag längtar till mina hjärtegryn.
Men det är väl ganska förståeligt efter de senaste dagarna.
Men ja.
haj.

Inga kommentarer: